Gossip boys. Tre par i vattnet.

Simons löfte om att ta det lugnt med spriten höll den första timmen de fem vännerna låg på den överbefolkade stranden, men solen och de oändligt många männen i sina små färgglada badbyxor framkallade ett behov av att vara småberusad hos honom.
”Nu dricker vi för fan.” ropade han till de fyra andra som låg och tittade nyfiket på Simon som hade gått fram till spanjoren med de förtrollande ögonen och schamporeklamhåret.
”Hur gick det?” frågade Rafael nyfiket. ”Sätt dig och berätta först, sen kan vi ta oss något att dricka. Och förresten, du skulle ju ta det lugnt med spriten.”
”Gissa vad han heter?” avbröt Simon. ”Javier.” viskade han och skrattade högt. ”Alla heter Javier i Barcelona.”
”Javier et Simon. Una film fantastica, hysterica ,pornografica.” läspade Sebastian i ett försök att låta som en spansk filmtrailerberättare.
Hela sällskapet skrattade och Sebastian kastade sig över Simon.
”Puta. Berätta alla detaljer nu.” skrek han samtidigt han drog ner Simon på rygg.
Simon blev bländad av solen som prydde den molnfria himmelen och kände den varma sanden mot sin nacke. Och han log stort. Han njöt och var glad att han var i Barcelona och att han hade vänner som brydde sig om honom.
”Jag älskar er.” sa Simon med en klump i halsen och på en sekund skymdes solen av Sebastians och Rafaels huvuden som tittade på honom med pålagda rörda miner.
”Ohhhh. Fjollan har gått och blivit känslosam.” Sebastian.
”Ohhhh. Sötis.” Rafael.
Och de pussade på honom samtidigt som de höll fast hans händer så att han inte kunde mota bort dem.
”Sluta. Bläää. Tjejbaciller.” skrek Simon och sprattlade som en nyfångad fisk.
”Bara om du berättar mer och Javi.” sa Sebastian och tittade Simon i ögonen.
”Han är 26 år och är säljare på Zara.” började Simon.
”Gud. Such a cliche.” utbrast Sebastian. “Du kunde lika gärna sagt att han är frisör.”
”Han är väldigt trevlig och pratade en massa.” fortsatte Simon. ”Men helt ärligt så lyssnade jag inte. Hans engelska suger och jag hade fullt upp att räkna hans magrutor och försöka bedöma storleken på hans härlighet.”
”Slampa.” Sebastian.
”Äsch då. Jag vill inte ödsla tid på sånt som inte är något att han.”
”Och vad blev din bedömning då?” Rafael
”Mycket väl godkänd. Åttapack och en kobra.” skrattade Simon.
Alexander och Frank tittade på varandra.
”Vilka är ni?” frågade Alexander och låtsades vara förfärad.
”Häxorna från Eastwick.” svarade Sebastian. ”Bäst att du sköter dig annars trollar jag bort din pilliwill.” hotade Sebastian och pekade mot Alexanders skrev.
”Låt bli mig. Ge dig på Frank istället.” sa Alexander bedjande och höll om sitt skrev.

På väg till baren som låg bakom alla solstolar, precis vid strandpromenadens kant, blev hela gänget uttittat. Även de män som stod under duscharna och sköljde av saltet från sina kroppar vred sina huvuden efter de nyanlända svenskarna. Och så var det hela tiden. Alla som kom och gick blev röntgade av alla solande gäster. Det var som en auktion där intressenter rekade och valde ut intressanta objekt.

De skålade med var sin Clara, en drink som består av hälften öl och hälften Fanta och tittade ut över havet av människor som de delade stranden med. Här och där kunde man se cigarettrök som stack upp mot himmelen och med jämna mellanrum hördes höga skratt från diverse sällskap. Och så de ständigt vakande ögonen som registrerade det mesta som rörde sig på strandremsan där de befann sig.
”Ska vi bada.” sa Alexander för att bryta tystnaden som rådde där de stod och smuttade på sina drinkar.
”Det tycker jag att vi gör.” Rafael.
”Botten upp.” Sebastian.

Simon satte sig på huk bredvid Javier och hans sällskap på väg ner till havet och minuten senare ställde sig båda upp och gick ner mot vattnet tillsammans. Javier smekte Simons rygg försiktigt varpå Simon rufsade hans hår. Och sen stod de i vattnet två och två, tätt ihop. Och de viskade varandra i öronen, smekte varandra och kysstes. Vågorna vaggade dem, solens stålar blänkte på deras blöta kroppar och ingen av dem behövde se sig för eller tänka på att de kanske skulle förarga någon. Simon och Javier var kvar i vattnet längst av alla. De var kvar så länge att resten av gänget hann torka innan de började röra sig upp mot stranden igen. Och när Simon kom fram till sina vänner virade han handduken runt sin midja och tog några djupa andetag.
”Jag behöver ligga i ett badkar med is om jag inte ska kleta ner mina badbyxor nu.”
”Usch då. Ge er iväg istället.” tipsade Sebastian.
”Vi ska.” svarade Simon och i ett nafs packade han ihop sina saker och drog på sig sina kläder. Javier var lika snabb med att göra sig redo för avfärd och båda lämnade stranden med en generat leende.
”Vi ses ikväll. Jag ringer Rafael för att kolla var ni är.” ropade Simon innan de försvann.

Strax innan sex på kvällen lämnade de övriga stranden, som fortfarande var full med badgäster. De promenerade till tunnelbanestationen Poblenou och tog den till Urquinaona. Det luftkonditionerade tåget var kallt och gav Rafael gåshud. Han stod och tittade på sina sandiga fötter och tänkte att han tyckte väldigt mycket om Alexander. Och när han lyfte blicken stod han där med sitt leende och gav Rafael gåshud, han också.

Väl ovanför mark igen gick de in på Starbucks mellan Urquinaona och Plaza Catalunya och tog var sin latte och gick igenom planen för resten av kvällen.
”Då går vi och köper sprit. Jalla drick upp ert kaffe. Vi har ingen tid att spilla. Jag måste hinna sova en liten stund om jag ska orka vara trevlig ikväll.” beordrade Sebastian.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Gossip boys. Bookmark the permalink.