tack men nej tack

Untitled

Visst längtar jag ibland efter att vakna bredvid en mans varma kropp, ligga och lyssna på hans andetag de morgonar jag vaknar före honom eller mötas av hans leende de gånger jag sover lite längre än vad han gör. Känna samhörighet med honom. Att han kompletterar mig och att jag tillför honom mycket. Det gör jag absolut.

Visst fantiserar jag då och då om att få skrida fram till ett altare där mannen i mitt liv väntar. Jag tänker att jag bär en brudklänning som i ett franskt bröllopsmagasin och att jag i handen håller en stor bukett vita liljor. Och prästen är en kvinna och du, min framtida make, är så vacker och så lycklig att du får äkta mig. Jag ser framför mig hur vi lovar varandra evig kärlek och hur våra läppar möts, hur våra nära och kära kastar ris på oss när vi går nerför trappan till den medeltida kyrkan vi just gift oss i. Och festen är som i en Hollywoodfilm med en enorm budget. Det är klart att jag drömmer om det ibland.

Jag måste erkänna att jag ganska ofta önskar att jag hade en man i mitt liv som kunde ge mig allt det sex jag faktiskt behöver. Passionerat och hett. Utan att behöva göra mig extra fin för att dra potentiella älskares uppmärksamhet till mig. Utan att behöva lämna soffan en fredagskväll och trängas bland hundratals andra tillfixade kvinnor och män. För att om lyckan vill en väl hitta någon att dela säng med som, om stjärnorna högt där uppe står i rätt relation till varandra kunde ge en den oförglömliga orgasmen man hoppades på innan man lämnade lägenheten.

Visst vill jag vara en mans kvinna. Bära hans barn. Bli mamma. Prata i Vi-form. Om oss. Om vår familj.

Jag vill allt. Väldigt mycket ibland. Inte alls mycket andra gånger. Men jag tar inte risken nu. Inte än. Trots att du vill vara mannen i mitt liv. Den som står vid min sida. För att jag är rädd att du ska ta mig för givet, att du efter ett tag får för dig att du är en sexgud, en alfahane och slutar anstränga dig. Att du ska få mig att känna mig som en möbel. Lika mycket värd som prydnadskudden från Svenskt Tenn du fick av din mamma. Att du ska svika löftet att finnas vid min sida resten av livet. Så eftersom du faktiskt frågar mig om jag vill vara din. Nu när du ber mig fatta ett beslut, väljer jag att inte ta risken. Inte just nu. Så jag tackar ödmjukast, men avböjer ditt erbjudande om att bli min andra hälft.

/En imaginär kvinnas tankar.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Love. Bookmark the permalink.

One Response to tack men nej tack

  1. Nina says:

    Jag kanner mig sa traffad!!! :s Sa bra skrivet!!

Comments are closed.